En ofrivillig joggingtur i spöregnet kan vara mysigt, speciellt när man vet att det bara är 200m kvar tills man får komma och in och värma sig med en kopp varmchoklad och tända ljus.
Jag och hyresvärden var alltför optimistiska när vi gick ut och trodde att det slutat regna. Det duggar ju bara lite grann, intalade vi oss själva och gick till Staffansbron för att se om det var trevligare väder i Strömsbro, det såg ljusare ut, men vi inte åkte dit. Vi bestämde oss för att strosa runt bland kolonilotterna istället.
Väl såg vi hur blixten lång där borta slog ner, åskan kom mycket senare, så det är ingen fara tyckte vi. Vårat sagoland bjöd på upplysta små kolonier och kräftskivor, plommon och knallröda äpplen.
- Titta, *bla, bla, bla* (namnet på blommorna som jag inte kom ihåg vad de hette)
- Va? sa jag, vilka då? Peka eller säg färgen istället.
- De midnattslila, gud så fina, fortsatte hon.
De var fina, men att säga namnet på en blomma till mig är som att ge en karta till en blind man och be honom att visa vägen.
Tillbaka till mitt fina sagoland som vi nu har gått igenom, vi är ute på vägen igen.
Sagoland slut = oväder . Himlen öppnade sina portar för att ösa ner allt regn som fanns i spargrisen, vi joggade hem, kramade om varandra och sa godnatt.
Nu försöker jag få folk att förstå att det är mysigt att bada när det regnar, men de vill inte lyssna på det örat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar